Cora och Gittan i juniorklass
Det regnade ganska mycket under hela resan ner till Norrköping, men när vi väl kom fram var det lite lagom mulet och behaglig värme. Lena och Stig hade återigen hunnit få upp tältet kvällen innan och vi hade en perfekt plats med bara grönska bakom tältet. Dagens domare var Bo Skalin, som ingen av oss ställt för tidigare, men som visade sig vara en mycket trevlig bekantskap, inte bara för resultaten utan för att han var så trevlig med alla hundarna som ställdes ut. Gabriella Carlid gick domarelev.
Cora och Gittan var anmälda till juniorklass och båda skötte sig väldigt bra. Cora skötte sig bäst för dagen, väldigt fokuserad och visade sig bra. Gittan tyckte livet var lite extra kul och hade svårt för att inte hoppa och studsa av ren och skär glädje. Cora vann klassen och Gittan kom trea, men båda förärades med ck för att tävla vidare i bästa tik
Anitha i Öppen klass med specialtecken C
Anitha var som vanligt övertaggad när vi kom till utställningen med väldigt mycket energi i kroppen. Man har inte roligare än man gör sig är Anithas devis och det lever hon efter. Stig tog hand om henne under juniorklass och efter det lugnade hon ner sig betydligt och var riktigt hanterbar under bedömningen. Domaren blev väldigt förtjust i henne och berömde extra mycket för henne fantastiska käke, som han menade knappt finns idag. Även Anitha vann klassen med ck och fick tävla vidare i bästa tik
Bästa tik, BIR & BIM
Eftersom alla tre tikarna fått ck fick Stefan rycka in som handler på Cora. Det gjorde han så pass bra att hon slutade dagen med att placera sig som dagens vinnare och bästa tik med Cert och Nordic Cert. Det var väldigt många tikar som fick ck så det var en stor tikklass hon vann över. Anitha placerade sig tvåa efter Cora med r-Cert och r-Nordic Cert. Gittan blev oplacerad i bästa tik.
Även i tävlan om Bäst i rasen skötte sig Cora fantastiskt bra och visade upp sig från sin bästa sida, så pass att hon slutade som BIR, vilket även innebar att hon blev BIR junior, då det var bästa juniorhanen hon tävlade mot. Hon hade därmed två finaler att se fram emot.
Tävlan om Best in Show, Junior
I BIS junior tävlar samtliga hundar som blivit Bästa junior av alla raser mot varandra. Det är alltid väldigt stora grupper och idag var inget undantag. John Palmer från Australien dömde BIS-finalen och tittade gillande på Cora, men vi blev avtackade i den hårda konkurrensen. Hon skötte sig ändå helt fantastiskt och travade på väldigt bra och ställde upp sig fint trots att vi till slut hamnade precis vid en av högtalarna.
Gruppfinal, Sällskapshundar
Grupp 9 eller Sällskapshundar, som den även kallas är en väldigt stor grupp med många raser så även gruppfinalerna har väldigt många hundar och idag var inget undantag. Jeff Horswell från Storbritannien dömde gruppen, men även här blev vi avtackade. Det är väldigt långa väntetider i förbedömningarna, innan man får gå in i Stora ringen, då domarna går igenom varje enskild hund inför finalerna. Väntetiderna är väldigt tröttande för alla hundar och två finaler tar ut sin rätt. Cora var rejält trött efter dagens äventyr och somnade direkt i bilen på väg hem
Legendariska Leons i Norrköping
Innan vi åkte hem träffade vi våra valpköpare Anna och Maria med Charles, Nicke och Dunder på legendariska gatuköket Leons i Norrköping. Mopsar blir alltid serverade köttbullar och Charles vet exakt hur man beställer trots att han inte når upp till luckan. Killarna fick 8 köttbullar att dela på, men de orkade inte äta upp.
Tjejerna fick vara kvar i bilen efter en så lång dag samt att Cora fortfarande löper. Laxburgare utan bröd med 50/50 var supergod – det var laxröra med hälften mos och hälften pommes samt sallad.
Dunder
Det var extra kul att träffa underbara Dunder, som vi ju inte träffat sedan vi var nere och lämnade honom tidigare i somras. Han har fortsatt gå ner i vikt, börjat muskla på sig och han är glad i ögonen igen. Även hans vackra gyllene färg är tillbaka på kroppen och det syns att pigmentet kommit tillbaka i huvudet trots att han fått ”de grå tinningarnas charm”. Han var glad över att träffa oss men visade väldigt tydligt att han hörde hemma i flocken med Charles och Nicke, Anna och Maria. När de skulle åka var han snabbast med att hoppa upp i bilen för att åka hem till Finspång. Dunder har hittat hem och det är vi så oerhört tacksamma för <3
